KLÄM – Klassificeringsmodell för inlärningssvårigheter i matematik & Dynamisk kartläggning

Äntligen är jag klar med en Klassificeringsmodell för inLÄrningssvårigheter i Matematik som jag kallar för KLÄM, vilket också kan betyda att vi kan nu få bättre kläm på elevernas behov.  Klar, eller klar… ¹

Modellen är egentligen min översättning av ”Classification model for MLD” av Giannis Karagiannakis, Anna Baccaglini- Frank och Yiannis Papadatos som finns i deras artikel Mathematical learning difficulties subtypes classification, från 2014. Jag har sedan gjort om det till en mer användarvänlig tabell, med rutor för lärarnas/speciallärarnas kommentarer:

Matematik, vet vi och som också författarna förklarar, är ett brett ämne med många olika områden som kräver flera olika förmågor. Detta gör att det blir ett komplext arbete att identifiera styrkor och svårigheter och att veta vilka insatser – specialpedagogiska insatser i enskild undervisning eller i undervisning i helklass – som ger bäst resultat.

Karagiannakis m.fl. (2014) förklarar att de inte känner till något kartläggningsmaterial som kan på ett grundligt sätt användas för identifiering och analys av elevers matematiksvårigheter. De har därför utvecklat denna modell som kombinerar befintliga hypoteser kring inlärningssvårigheter i matematik, grundat på det som man redan vet om kognitiva processer och mekanismer. Det blir en flerdimensionell modell som kastar ljus på flera områden som påverkar den matematiska kompetensen. Modellen används både för kartläggning av svårigheter men också av styrkor inom matematik. Man fokuserar då på elevernas styrkor för att kompensera svårigheterna vilket ökar elevmotivationen. Karagiannakis m.fl. uppmuntrar pedagogerna att använda sig av denna kartläggningsmodell men påminner oss att den fortfarande är under utveckling och att den kan förbättras genom ytterligare forskning.

Den här klassificeringsmodellen fick jag under min speciallärarutbildning på Mälardalens högskola (MDH) av en fantastiskt inspirerande lärare. Jag testade att kartlägga några elevers matematikutveckling utifrån de fyra punkterna i modellen och såg hur mycket mer omfattande information jag fick angående, i de fallen, elevers svårigheter. Hittills har jag endast använt mig av den originella versionen. Min svenska version av modellen kan också säkert förbättras med er hjälp! Så kom gärna med förslag!

Till detta kartläggningsmaterial har jag gjort i ordning en låda med olika slags material som jag använder när jag kartlägger eleverna. Just min låda är anpassad till lågstadieelever. Till äldre elever kan man ha mer åldersanpassat material.

När kartläggningen är klar utifrån tabellen, sammanställer jag resultatet i ett annat dokument som jag använder som diskussionsunderlag med berörd lärare och tillsammans arbetar vi med insatserna.

Så här kan sammanställningarna se ut:

Framsida

Elevernas namn och klasser är fingerade.

Elev i åk 2:

Elevens namn är fingerat

Elev i åk 3:

Elev i åk 5:

¹Just nu håller den på av revideras av en till fantastisk lärare på MDH. Jag tänkte ändå visa hur det ser ut i det här läget. Vill någon prova att använda den som den är kan jag mejla filen!

Dynamisk kartläggning

Kartläggningen av elevernas matematiksvårigheter/styrkor gör jag på ett dynamiskt sätt.

När vi testar elever eller kartlägger deras kunskaper är det viktigt att de känner att de lyckas under de flesta tillfällen, förklarar Lindenskov & Weng (i Fuglestad, 2013). Med dynamisk testning hjälper vi eleverna genom att se vad det är för stöd de behöver för att lyckas och utvecklas. Lunde (2011) skriver att genom en dynamisk testning kan vi ”upptäcka vad som kan vara problematiskt genom att stegvis hjälpa eleven att behärska uppgiften. Man kan då se hur mycket hjälp och vilken sorts hjälp eleven behöver” (s.156). Så här har inte det här sättet att kartlägga elevernas kunskaper så negativa effekter som andra mer traditionella tester (Lunde. 2011) där elever misslyckas och tappar självförtroende och motivation. När vi testar elever ska syftet alltid vara att förbättra vår undervisning och elevernas inlärningssituation.

Med den dynamiska kartläggningen kan vi då synliggöra svårigheterna och vägen för att lyckas. Vi får mycket mer konkret information om elevens svårigheter i matematik i de olika områdena. Med detta får vi ny konkret information om vilken hjälp/stöd eleven behöver för att lyckas och insatserna och åtgärderna blir mycket mer individualiserade och mer effektiva.

Och såklart ska vi inte endast kartlägga det som inte fungerar hos eleven utan också kartlägga vår undervisning och dess brister och se ”vad är det jag gör som inte fungerar?”.

 

Referenser:

Lindeskov, L. & Weng, P. In A. Fuglestad (Ed). Special needs education in mathematics: New trends, problems and possibilities. Kristiansand: Portal förlag

Lunde, O. (2011). När siffrorna skapar kaos: matematiksvårigheter ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Stockholm: Liber.

Läs mer om Dynamisk kartläggning:

http://skolutvecklarna.se/dynamisk-utredning/

https://www.asha.org/practice/multicultural/issues/Dynamic-Assessment/

På Youtube, t.ex:

https://www.youtube.com/watch?v=I8lNSK5HYhQ